??

Vars är den där peppande cissi??
Senaste inlägget här på bloggen var ju värsta
peppande på allt.
Ja! jag ska klara detta och blablabla!
Men sen nästa dag fastnar jag igen och allt känns meningslöst?
Jag kanske behöver en ny start för mig.
Flytta till en annan stad? annat land?
Träning har gått åt helvete ochså.
Varför föddes jag inte som en aktiv,social person?!
Som endel folk föddes som sociala,framåt och som klarar allt.
Nån som lever livet.
Som man ska göra.
Ha ett mål.
Jag vet inte ens vad jag vill med mitt liv, vad min dröm är.
Är de normalt?
Jaa jag älskar och sjunga,men vet inte om jag är tillräckligt bra.
Alla säger,jomen visst du sjunger bra.
Jag vill bli bättre på att sjunga, de är fan ett mål.
Jag vill vara social, framåt duktig på nånting.
Tänk om man kunde trolla bort sin blyghet,de skulle ju vara nåt.
Allt de här hänger på att jag kanske är rädd för att leva livet.
Att jag har så dåligt självförtroende.
Jag är så rädd för att misslyckas.
Och de har jag ju märkt nu med träningen.
Jag har misslyckats med de nu.

När jag lyckats med nåt som t.e.x matlagning,sprungit 6km
Då är jag på topp,mitt självförtroende lyser!
Och känslan av att man klarat nåt som inte tänkt att man kan klara
Så mår jag så himla bra.
Det kan bara vara en liten grej man klarat,så höjs mitt självförtroende.
Som igår jag fixade CV klart,gick på olika butiker och presenterade mig själv
och berätta lite om mig och lämna CVet.
Jag klarade fan, de här va ju ingen stor grej tänkte jag.
Och jag lyckades genomföra de.
Jag är så otroligt blyg och tillbakadragen så folk uppfattar mig
som dryg,osocial och konstig. Och de är tråkigt.
Men de roliga är att de är jag verkligen inte.
Det tar en sån tid och lära känna mig hur jag är som person.
Varför ska man dömma en person första gången man träffa en?
Det är så synd.

Sen så kommer jag mycket mer överens med killar än tjejer.
Jag är faktiskt inte så tjejig av mig.
Jag äter megaskrov istället för miniskrov.
Jag dricker öl istället för blaskig cider.
Jag har inge hyfs när jag äter,förutom då om man
är bortbjuden då måste jag ju skärpa till sig,och
hålla in min rap,som är så otroligt svårt och jobbigt.
Ni kan ju fråga mer min pojkvän hur jag är..haha
MEN nu ska jag ju inte ljuga att jag är ju faktiskt
lite tjejig, sminkar mig
klär upp mig om jag orkar,och om de är nåt speciellt.
De är inte så jävla noga med mig,om vi säger så.
Men de är väl de som gör mig till en person, sån är jag liksom.
Vi är ju trots olika allihopa... tack och lov för de.
Jasssi.. vem säger att livet ska va lätt? eller hur de nu var.

Nu ska de handla om jobb!
Jag var ju på arbetsförmedlingen idag
Och träffade min jobbcoach ,jag visade mitt CV och de gillade han:)
Berätta att jag besökt olika butiker och lämnat CV.
Sen så fick jag mer tips vars jag kunde lämna Cv och så.
Ochså kanske jag få jobba nästa vecka:D
De va meningen att jag skulle få jobba redan nu i eftermiddag.
Jag ska vara en sån där som står på Willys eller andra matbutiker
och ropa,kom hit och provsmaka de här nya brödet eller osten
eller vad nu kan vara.
Jag vet inte riktigt vad de kallar de jobbet.
Jag fick iaf snacka me den där trevliga kvinnan
Och berätta lite om mig, sen så tog hon mitt nummer.
Och hon sa att jag kanske skulle kunna få provjobba några timmar
nästa vecka! wiiieehoo tänkte jag:)
Så hon skulle höra av sig nästa vecka!
Och när jag lagt på luren tänkte jag...
Shit vad har jag gett mig in på... fixar jag de här?
Man måste ju va skrikig ochsådär.
Men de kommer nog gå skit bra.
Det är ju iaf ett jobb!!
Håll tummarna för mig:)

Oj så långt inlägg de blev,fast skönt och få skriva av sig lite!
Tänk på att inte dömma en person som ni inte riktigt känner.

Det var allt för mig den här gången,nu har jag kramp i mina små fingrar:P

Hej så länge!